Räcker det att tro på Abraham för att vara ett Guds barn?

Räcker det med att tro på Abraham för att räknas som ett Guds barn? Har kristna och muslimer samma tro i och med att vi har Abraham som vår tros fader? Tyvärr pratar nu både påven, Trump, Netanyahu och Jared Kushner om att dessa tre religioner måste börja be tillsammans. Bibi Netanyahu sa till och med vid undertecknandet av fredsavtalet mellan Israel och de två arabstaterna, att: ”Fredsavtalet ger hopp till alla av Abrahams barn och ett slut på den arabisk-israeliska konflikten för alltid.” (Men Bibi: är inte Messias Fredsfursten?)

Krislam är den senaste villfarelsen från Lögnens Fader, alltså en blandning av kristendom och islam. Det är många som nu propagerar för att de tre monoteistiska religionerna måste enas. Påven, Förenade Arab Emiraten och nu senast det s.k. Abraham-avtalet mellan Israel, UAE och Bahrain. 

På alla moskéer står det på arabiska: ”Gud har ingen son”. Hur kan då muslimer och kristna be till samme Gud?

Denne Gud måste definieras. Vem är han? Vad är hans namn? Guds namn är inte Gud. Det är bara en benämning på hans ickemänskliga, överjordiska väsen. Vad säger Bibeln om Guds namn? 2 Mos 3:15 har svaret. ”Så ska du säga till Israels barn: Herren, era fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt mig till er. Det ska vara mitt namn för evigt, och så ska man kalla mig, från släkte till släkte.”

Muslimer tillber inte ”Abrahams, Isaks och Jakobs Gud”, de tillber Abrahams, Ismaels och Nebajots gud.

Abrahams sanna barn

”Jesus sa till de judar som hade kommit till tro på honom: "Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria." De svarade honom: "Vi är Abrahams barn och har aldrig varit slavar under någon. Hur kan du säga att vi ska bli fria?" Jesus svarade: "Jag säger er sanningen: Var och en som ägnar sig åt synd är syndens slav. Slaven är inte kvar i huset för alltid, men sonen är kvar för alltid. Om nu Sonen gör er fria blir ni verkligen fria.  Jag vet att ni är Abrahams barn, men ni vill döda mig därför att ni inte tar emot mitt ord. Jag talar vad jag sett hos min Far, ni gör vad ni har hört av er far." De svarade honom: "Vår far är Abraham." Jesus sade: "Om ni vore Abrahams barn skulle ni göra Abrahams gärningar. Men nu vill ni döda mig, en man som har sagt er sanningen, som jag har hört från Gud. Så gjorde inte Abraham. Ni gör er fars gärningar." De svarade: "Vi är inte födda i äktenskapsbrott! Vi har bara en far, Gud." Jesus svarade: "Vore Gud er Far skulle ni älska mig, för jag har utgått från Gud och kommer från honom. Jag har inte kommit av mig själv, utan han har sänt mig. Varför förstår ni inte vad jag säger? Därför att ni inte kan höra mitt ord. 44 Ni har djävulen till far och vill följa er fars begär. Han har varit en mördare från början och har aldrig stått på sanningens sida, för det finns ingen sanning i honom. När han talar lögn talar han utifrån sig själv, för han är en lögnare och lögnens fader. Men jag säger sanningen, och därför tror ni mig inte! Vem av er kan visa att jag skulle ha syndat? Om jag talar sanning, varför tror ni mig inte? Den som är av Gud lyssnar till Guds ord. Men ni lyssnar inte, därför att ni inte är av Gud." Judarna svarade: "Visst har vi rätt när vi säger att du är samarier och besatt av en ond ande?" Jesus svarade: "Jag är inte besatt. Jag ärar min Far, och ni vanärar mig.  Jag söker inte min egen ära, men det finns en som söker den och som dömer. Jag säger er sanningen: Den som bevarar mitt ord ska aldrig någonsin se döden." Judarna sade: "Nu vet vi att du har en ond ande. Abraham dog och likaså profeterna, och du säger: Den som bevarar mitt ord ska aldrig någonsin smaka döden. Är du större än vår far Abraham? Han dog, och profeterna är döda. Vem tror du att du är?" Jesus svarade: "Om jag ärar mig själv är min ära ingenting värd. Det är min Far som ärar mig, han som ni kallar er Gud. Ni känner honom inte, men jag känner honom. Om jag sade att jag inte kände honom, skulle jag vara en lögnare som ni. Men jag känner honom och bevarar hans ord. 56 Abraham, er far, jublade över att få se min dag. Han såg den och gladde sig." Judarna sa: "Du är inte femtio år än, och Abraham har du sett!" Jesus svarade: "Jag säger er sanningen: Jag Är, innan Abraham fanns." Johannes 8:31-59. Abraham såg alltså Guds Sons dag, påskdagen år 33!

1 Joh 3:10 säger ”Så blir det tydligt vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.”

”Men när han såg att många fariseer och saddukeer kom till platsen där han döpte, sa han till dem: "Huggormsyngel! Vem har visat er att ni ska fly den kommande vredesdomen? Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och tro inte att ni kan säga inom er: Vi har Abraham till far. För jag säger er att Gud kan väcka upp barn åt Abraham ur dessa stenar. Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt huggs bort och kastas i elden. Jag döper er i vatten till omvändelse. Men den som kommer efter mig är starkare än jag, och jag är inte ens värdig att ta av honom sandalerna. Han ska döpa er i den helige Ande och eld. Han har sin kastskovel i handen, och han ska rensa sin tröskplats och samla sitt vete i ladan. Men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar." Matteus 3:7-12.

Man måste alltså bli född på nytt för att verkligen vara ett Guds barn. Det är vad Mästaren säger i Johannes 3:3-5  ”Jesus svarade:  "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike." Nikodemus sa: "Hur kan en människa bli född när hon är gammal? Hon kan väl inte komma in i moderlivet och födas en gång till?" Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike.”

Joh 3:18 “Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.”